Skip to content

The Hero of Ages, Mistborn 3

januari 20, 2011

av Brandon Sanderson

🙂 🙂 🙂 🙂

Jag har dragit mig för att skriva den här recensionen. Inte för att jag inte tyckte om boken, eller för att jag inte vet vad jag tycker om boken. Utan för att jag inte vet hur jag skall recensera den utan att avslöja för mycket. Så jag börjar helt enkel med en kort beskrivning av handlingen så kan den som inte vill veta mer hoppa av sen.

The Hero of Ages - Mistborn 3, Brandon Sanderson, 2008

Detta är den tredje akten i Mistborntrilogin. Hjältarna har upptäckt att det som de trodde var problemet, inte är  den verkliga faran, och nu slåss de inte bara för sin egen utan hela världens överlevnad. Dimmorna dödar folk och ligger kvar längre än de borde. Askbergen spyr ut mer och mer kvävande aska i skyn, de begraver åkrar och grödor. Ruin (Förgörande – Undergång), den varelse som Vin lurades att befria från sitt tusenåriga fängelse, är fri och ödelägger landet. Livet under the Lord Ruler verkar närmast vara ett paradis i jämförelse.

Till skillnad mot den tidigare människoliknande the Lord Ruler, är deras fiende nu mer av en naturkraft. En kraft med egen vilja och personlighet, som tagit form i Ruin.

Fritt översatt från
http://www.brandonsanderson.com/book/Mistborn-3/

Liksom att de tidigare böckernas kapitel inleddes  med utdrag ur Alendis Profetia (Mistborn 1) och the Lord Rulers dagbok (Mistborn2) har även denna bok kapitelinledningar. Denna gång är det ur the Hero of Ages brev. Inledningen anger, som vanligt,  tonen för kapitlet.

Så nu kan du sluta läsa om du är rädd för spoilers.

Jag gillar de religiösa undertonerna som blir allt starkare ju längre fram i berättelsen vi kommer. Jag har läst upprörda(!?) recensioner om detta, tydligen påminner detta om mormonernas tro, något jag varken kan bekräfta eller dementera; För att världen skall kunna räddas måste guden Preservation (Bevarande) få tillbaka sin kraft. För att världen skall kunna existera måste det finnas en balans mellan Ruin (Förgörande) och Preservation (Bevarande).

I den här boken får vi veta mer om flera av Mistbornvärldens skapelser, om varför och hur de skapats. Vi får bekanta oss med ett tredje sätt att med magins hjälp använda metaller. Detta ger djup åt berättelsen och den känns genomtänkt, hela Mistborn världen känns genomtänkt och de olika delarna och det logiska samspelet håller. Det enda jag inte riktigt hänger med på är Vins plötsliga förvandling på slutet, som känns lite…underlig.

Nå, tillslut får vi äntligen veta vem som är the Hero of Ages och jag får som jag vill. Det känns så rätt.

Slutet gott, allting gott. Det är vackert och en liten glädjetår rinner ner för min kind. Jag är så nöjd.

Men det är tydligen inte Brandon Sanderson för han har bestämt dig för att skriva ytterligare en bok i Mistbornserien, trots att det var sagt att detta var en triologi. The Alloy of Law är på gång.

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. mars 12, 2011 11:03

    Wow Jag har helt missat att han tänkte skriva en till del i denna serie. Tycker inte rktigt att han ska hålla på att mjölka sina ”historier” på det sättet. Warbreaker kändes så extremt onödigt.

    Elantris däremot kunde han lätt ha gjort till en blaffig och bra triologi utan att den kännts vattnig tror jag.

    Kan ändå inte låta bli att längta till nya boken nu.

    • Ariel Leman permalink*
      mars 13, 2011 11:49

      Jo, visst är det så, att jag också längtar efter den nya boken. För jag vill ju veta vad han nu hittat på, fast det kändes så färdigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: