Skip to content

En sannolik historia

januari 6, 2011

av Karin Alvtegen

😀 😀 😀

Helena är en ganska bitter kvinna som lever tillsammans med sin deprimerade tonårsdotter i en avlägsen by i Norrland. Där försöker hon driva ett hotell på den gård hon tillbringade somrarna som fosterbarn.

Helena är inte lycklig, dottern är inte lycklig, Helenas granne och bästa vän är inte lycklig, så får Helena besök av en olycklig man. Trots att ingen är lycklig utan tvärtom ganska olyckliga, bittra och självupptagna tycker jag ändå om den här boken. Karin Alvtegen är som vanligt duktig på att skildra människors olycka, det är väl detta som är hennes specialitet.

Med risk för att avslöja för mycket, vill du inte veta så hoppa till nästa stycke, nu. Det som stör mig, och därmed sänker betyget, är den förutsägbarhet och ”så levde de lyckliga i alla sina dar”-känsla som infinner sig, efter ca. två tredjedelar av boken, vi vet ju att det kommer att sluta lyckligt. Jag väntar hela tiden på den oväntade tvisten som aldrig kommer.

Till skillnad från Alvtegen tidigare böcker är detta inte en kriminalhistoria, men det är inget jag saknar, för deckarbiten i hennes böcker brukar jag ändå uppleva som sekundär. Det är människorna hon skildrar och det gör hon bra. Dessutom ger hon oss här en liten lektion i kvantfysik, en vetenskap som ingen förstår., och nu förstår jag varför.

En sannolik historia, Karin Alvtegen, 2010 (Brombergs Bokförlag)

Helena uppfyller en gammal dröm när hon och hennes man köper en liten gård i Norrland för att driva hotell. Men äktenskapet knakar i fogarna och snart är skilsmässan ett faktum. Kvar står Helena med hotellet, en förlorad tillvaro och en olycklig tonårsdotter.

Finansmannen Anders karriär har varit framgångsrik. Men i takt med att pengarna strömmat in har tillvaron känts alltmer meningslös. På en raksträcka i Norrland utmanar han ödet och gasar och tänker att nu får det gå som det vill. Han vaknar upp på ett sjukhus. Efter sjukhusvistelsen tar han in på ett litet hotell i en norrländsk by. Där möter han Helena.

I byn bor också den gamle Verner. Han lever utanför gemenskapen och uppfattas som en kuf. Ändå blir det han som får Helena och Anders att inse att det som de försöker förtränga i sina liv istället kan ge dem kraft att bryta gamla tankemönster och gå vidare.

Med säker hand, stark psykologisk laddning och en osviklig känsla för att blottlägga det djupt mänskliga, skildrar här Karin Alvtegen relationer, sorg, konflikträdsla, fördomar och kärlek.

(2010-12-23)

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: