Jag tappade bort bloggandet helt ett tag. Varför vet jag inte riktigt, eftersom jag faktiskt trivs väldigt bra med det.
Det har väl egentligen inte hänt något speciellt alls i mitt liv. Inget som gjort att jag inte varit här, och inget som jag har haft behov av att skriva om heller.
Vanlig trist vardag alltså: tvätta, diska, plocka upp efter tonåringarna, laga mat, städa, skälla på tonåringarna, klippa gräs, vattna, prata med tonåringarna, handla, krama tonåringarna, sola lite, färga tonåringens hår…
Jag skall nu se om jag kan ta mig i kragen och skriva lite oftare. För jag trivs ju här i bloggvärlden, egentligen. Älskar att läsa och kommentera, älskar att bli kommenterad.
Känner ett litet sting av dåligt samvete och saknad varje gång jag får ett meddelande i inkorgen om att någon kommenterat i min blogg.
Märkligt bara att så många skriver små söta meddelanden till Danny här, ibland undrar man alltså…
Kramar!
Men snart är det ju semestertider så nu längtar man
efter det då förhoppningsvis något annat än allt
det du räknar upp ska hända
Kul att du e tillbaks igen!
Nejdå ögat gör inte det minsta ont men det ser ju värre ut än det är, som du säger, en jävul
Nu ska vi ta en cykeltur in till Fjällbacka och handla lite inför kvällens grillning!
Hallå! Ja i bland blir det inte att man orkar skriva i bloggen! Så det är förlåtligt att ha bloggsemseter i bland! =)
Kram Sus